På bilden: Roosa Lehtoranta.

Författaren Pipsa Kahlos har spelat i damernas Korisliiga för Tapiolan Honka. Efter flera skador tvingades hon lämna planen för skolbänken och studerar nu livsmedelsvetenskap vid Helsingfors universitet.

Kosttillskott har etablerat sin plats inom uthållighetsidrott, där målgången ibland kräver effektiva produkter. Mag- eller absorptionsproblem är vanliga hinder, och att hitta lösningar kan vara avgörande för framgång.

Inom bollspel, som basket, är situationen annorlunda. Eftersom fysisk prestationsförmåga inte alltid är lika central, har kosttillskottens roll ansetts mindre viktig. Enskilda idrottare kan dock vara medvetna om hur de kan förbättra sin uthållighet och utveckling.

Roosa Lehtoranta, som för närvarande spelar professionellt i Tyskland, berättar att även på landslagsnivå används kosttillskott inte alltid optimalt:

"Vi har inte pratat om kosttillskott i landslaget eller spridit medvetenhet. Det har kanske funnits en attityd att idrottare inte behöver dem."

En tydlig skillnad i inställningen till kosttillskott märks också vid olika sportevenemang. Inom bollspel frågar människor ofta om hälsosamheten hos till exempel Noshts Jollos energigodis, mycket mer än representanter för uthållighetssporter. För mig är denna fråga lite underhållande. Hälsosamhet är nämligen ett mycket relativt och holistiskt begrepp – allt har sin tid och plats.

Jag frågade näringsfysiologen, magister i livsmedelsvetenskap och basketspelaren Saara Wahlgren om godis hör hemma hos idrottare:

"Absolut! Tillräckligt energiintag är mycket viktigt för idrottare. Godis eller andra efterrätter kan vara bra energikällor när förbrukningen är hög, så länge näringen i övrigt är i ordning."

Medvetenheten om användningen av kosttillskott inom basket är fortfarande på nybörjarnivå jämfört med uthållighetssporter. När jag själv spelade i damernas Korisliiga pratades det knappt om kosttillskott. Så länge det stod "att konsumeras under träning" på burken, ansågs informationen tillräcklig.

Jag tror inte att många visste vad sportdrycken i vattenflaskan innehöll eller varför den borde drickas. Jag visste det åtminstone inte. Roosa Lehtoranta har upplevt samma sak:

"Man kunde använda kosttillskott, men jag hade tidigare ingen kunskap om deras fördelar eller hur och när de skulle användas. Nu använder jag Noshts produkter nästan varje dag. Energinivåerna och vätskebalansen har hållits bättre, och dessutom är magproblemen efter matcherna borta."

Wahlgren håller med. Hon påminner dock också om vikten av grundläggande näring:

"Under min karriär fokuserades det inte mycket på idrottsnutrition, och det är en av anledningarna till att jag började studera det. Det finns definitivt utrymme för förbättring när det gäller användningen av kosttillskott, men först måste grundläggande näring vara i ordning innan man börjar experimentera med tillskott."

Låt oss repetera grunderna. Kroppen kan få energi från kolhydrater, fetter och i små mängder proteiner. Dessa så kallade energigivande näringsämnen bearbetas och lagras i kroppen. Lagringskapaciteten varierar dock avsevärt.

Fettreserverna är nästan outtömliga även hos smala personer, medan kolhydratreserverna kan ta slut efter 45–90 minuters intensiv träning. Träningsintensiteten påverkar dock i hög grad vilken energikälla kroppen kan använda.

Generellt är omvandlingen av kolhydrater till energi betydligt snabbare än för fetter, vilket innebär att vid högintensiv träning förlitar sig energiproduktionen starkt på kolhydrater. Användningen av fett som energikälla ökar däremot vid lågintensiv träning.

Förutom energi bör idrottare också uppmärksamma sin vätskebalans. Rent vatten är inte det bästa alternativet för detta. Vid svettning förlorar kroppen inte bara vätska utan också viktiga elektrolyter, såsom natrium. Om en idrottare ersätter den förlorade vätskan endast med vatten kan natriumhalten i blodet sjunka för mycket, vilket orsakar bland annat illamående och muskelsvaghet.

Vatten absorberas inte heller lika effektivt i kroppen som en dryck som innehåller elektrolyter och lite kolhydrater. Anledningen är osmos. I praktiken innebär osmos att vatten rör sig från en lösning med lägre koncentration till en med högre koncentration för att balansera skillnaderna över cellmembranet. Med andra ord, när en idrottare dricker en dryck som innehåller natrium och glukos, ökar dessa ämnen kroppens koncentration, vilket i sin tur lockar vatten att röra sig från tarmen till kroppen. Därför fungerar en socker-saltlösning också effektivt som behandling vid diarré.

Kolhydrater. Den beryktade gruppen av föreningar vars "ohälsosamhet" ofta diskuteras i nyheterna. Enligt de finska näringsrekommendationerna bör 45–60 % av energiintaget komma från kolhydrater. Har dietkulturer och sensationella nyheter snedvridit människors uppfattningar? Enligt Wahlgren uppskattas kolhydrater inte tillräckligt:

"Det läggs alldeles för lite fokus på kolhydrater, trots att de är den viktigaste näringsämnet för idrottare! Det finns tydlig forskning som visar att mängden kolhydrater är relaterad till bättre prestationsförmåga, särskilt i sporter som kräver uthållighet och styrka."

Förhoppningsvis har kolhydraternas betydelse nu förklarats tillräckligt för läsarna. Ni kan därför tillsammans med mig undra varför en basketspelares hand ofta håller en sockerfri koffeinhaltig dryck.

Är inte socker just den lättabsorberade kolhydraten som kroppens energiproduktion fungerar med och som skulle vara bra att konsumera före och eventuellt också under träningen för att maximera prestationsförmågan? Saara Wahlgren, koffein eller kolhydrat?

"Absolut kolhydrat! Koffein är bara ett uppiggande ämne, och kroppen får ingen energi från det. Koffein kan fungera som en prestationshöjande substans, förutsatt att övrig näring är i ordning."

Är inte basket tillräckligt fysisk för att kosttillskott, tillsammans med korrekt näring, skulle vara berättigade? På tävlingsnivå kan det finnas två träningspass om dagen, och en matchhändelse varar totalt nästan tre timmar. Kanske är det dags för basket att inse att små saker kan påverka uthållighet, återhämtning och till och med risken för skador. Jag skulle åtminstone ha behövt råd.